Irrväv, farovatten och ödesnät

Först hade jag svårt att släppa deckarnas originaltitlar, Bortom räddning och bortom ondska. När jag väl accepterat den tanken blev jag helt chockad av förlagets idé att kalla del ett Förruttnelsen. Tänk att stå och prata om en bok som heter Föruttnelsen! Några mejlväxlingar senare kom dessa genialiska förslag på titlar:

 

Bortom räddning blir Irrväv, vilken knyter an till vävstolens centrala plats i handlingen.

Del 2 blir Farovatten, vilket knyter an till vad Kerstin hittar i vattnet på sin morgonsimtur.

Bortom räddning blir Ödesnät, vilket knyter an till en segelbåt som fastnat i ett nät och ligger på svaj mitt ute i Öresund.

Jag är så nöjd!

Olga far på retreat – jag går till Rååbadarna

Photo by Jeff Inlay

En hel söndag till att skriva. Hunden är rastad, kaffet är slaget på termos. Dagens uppgift är att ta reda på vad Olga tar sig för på det påhittade Kulla Retreat Center i djupaste Småland. Igår lät jag taxin lämna henne där och hon välkomnades med beskedet att de skulle börja med tarmsköljning. Hur kommer hon att ta sig an den uppgiften? Och kommer retreaten att hjälpa henne att lösa problemen på hemmaplan? Kommer hon kunna ta upp sin snigelforskning igen? Slutar hon gå runt och tänka på sig själv som dödsgudinnan Kali? Många frågor som jag hoppas få svar på under dagens skrivande. Härligt!

Tillbaka igen

Det har varit ett långt uppehåll. I vintras var jag beredd att släppa skrivandet för gott. Förmodligen var det det jag behövde. Att ge upp totalt. Att släppa min identitet som en skrivande människa. När jag väl gjort det så gick det bara några veckor innan skrivlusten kom tillbaka med förnyad kraft.

Att ge upp helt tillät mig att släppa planen på att ge ut den tredje boken i min Bortom-trilogi. Den är färdigskriven men behöver redigeras. Kanske ger jag ut den en dag, men nu skriver jag på något helt annat.

Fortfarande Råå, men andra karaktärer och inte något mord så långt ögat kan nå. Däremot har mördarsniglar en central roll i texten.

Felparkerade bilar hindrade bokleveransen

4H5AUCGH6HDC80KOI fredags skulle Bortom räddning ha levererats från tryckeriet i Lettland. Detta är det nervösaste momentet i hela boktillverkningsprocessen. Tänk om jag blandat ihop titlarna så att 1300 böcker har fel titel? Fick jag verkligen med sista kapitlet i inlagan som skickades till tryckeriet?

Det går inte att pusta ut förrän jag har boken i min hand vilket jag hoppades ha i fredags kväll. Men icke. Vid 18:30 fick jag ett meddelande att lastbilen inte hade kunnat komma fram på grund av felparkerade bilar på vår trånga gata. Attans!

En hel långhelg att våndas tills nationaldagen är avklarad. Aldrig har jag sett mer fram emot en jobbvecka.

”… och i juni kommer nästa bok.”

Råå museumEfter bokmässan kändes det tungt att driva eget förlag och att sälja. Jag visste att jag ville fortsätta skriva, men ville jag verkligen göra hela resan med att trycka och sälja boken en gång till? Drivet kommer ju helt och hållet inifrån mig själv. Ingen förväntar sig det av mig. Jag kan sluta när jag vill. Eller …?

Under oktober varken skrev jag eller skötte förlagsverksamheten, men sedan kom en inbjudan från Råå Museum att komma och berätta om boken. Den 22 november var jag där och mötte en skara engagerade Rååbor. I slutet av mitt lilla tal hör jag mig själv säga: ”I juni kommer nästa bok.”

Jaha? Jaså, gör den?

Sedan dess har det känts självklart att jag ska fortsätta. Det är ändå detta jag vill. Och allt besvär känns inte alls lika tungt längre.

Nu är det hög tid att sätta fart.

Skåningar och skånska deckare på Bokmässan

12011356_1016772781698622_549979360137761160_nNu har Bortom kontroll varit på bokmässan. 22 böcker sålda på två dagar. Ur ett affärsmässigt perspektiv var det ingen succé. Jag fick aktivt fånga in varenda kund och det slet på rösten och jag blev trött. Jag orkade inte sälja så aktivt mer än ca 2 timmar per dag men å andra sidan när jag väl gjorde det var min hit rate ganska hög. Ungefär varannan person jag fick kontakt med köpte boken. 19 av 22 köpare var skåningar som blev exalterade över en deckare från hemtrakten. Om jag skulle få för mig att göra om detta skulle jag se till att ha enorma skånska flaggor över montern för att ge rätt signal. Kanske samla fler skånska författare  i samma monter?

Jag bjöd på ”deckarchoklad” för att få igång samtalen. Nästa gång skulle jag utveckla den idén. Kanske omslagspapper med tryck? Eller en tävling? Pussla ihop varje bok med från vilken skånsk ort den utspelar sig på?

Får en leverans till plats bakom soffan?

396 böcker är sålda (Målet var 250) och 3 positiva recensioner på min hemsida eller på bokus (2 kvar till målet 5). 5 bokklubbar har valt Bortom räddning som månadens bok och jag har blivit inbjuden till Råå biblioteks vänner för att prata om mitt skrivande. Boken säljs på Bokus, på restaurang Trivas på Råå och till och med på Akademibokhandeln inne på Stortorget i Helsingborg.

Det har gått mycket bättre än jag någonsin vågade hoppas och det roligaste har varit när människor har läst boken och berättar hur de upplevde den. Jag har fått mycket inspiration till att förbättra mitt skrivande. Speciellt att göra karaktärerna ännu mer oförglömliga och att låta läsaren följa mer av deras tankar (åtminstone de som bär perspektivet).

Jag är i full färd med att förbättra nästa manus (Bortom räddning). Men vill jag ge ut det? Vill jag förhandla med tryckerier en gång till? Vill jag få en pall böcker till garageuppfarten en gång till? Var ska jag förvara dem när platsen bakom soffan fortfarande är full av lådor med Bortom kontroll?